Noomi är generellt inget barn som vill komma upp i famnen för att mysa lite och somna när hon känner sig trött. En del barn verkar ju göra så. Nej, Humlan är mer för att streta emot in i det längsta när hon börjar bli sömnig.
Men ingen regel utan undantag! I helgen hände det faktiskt. Vi hade fikat på balkongen efter promenaden och efter en stund ville Noomi komma upp och sitta bredvid mig. Det dröjde inte länge förrän hon sov gott.
En riktig stanna-tiden-stund. Och kolla in sötaste lilla pussmunnen på bild 2...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar