söndag 26 mars 2017

I väntan på våren...

Jag tror att jag har drabbats av en släng av vårtrötthet! Läste om det häromdagen, tydligen hänger kroppen inte riktigt med nu när det blir ljusare i snabb takt och man kan bli vårtrött.
Så en kombination av vårtrötthet och två barn som för ett par tre veckor sedan plötsligt fick väldigt tidiga morgonvanor. Den nya tiden är nu 06. Ibland till och med halv sex, och ibland strax efter sex om vi har tur. Men lite slitigt är det. Dessutom har barnen varit förkylda veckan som var, och alla som har eller har haft småbarn vet ju hur otroligt dålig sömn det blir då.

Noomi har känningar av sin förkylningsastma och har en fruktansvärd hosta. Som tur är har hon blivit väldigt duktig på att inhalera i sin mask, den som hon tidigare vägrade. Jag citerar: " pappa, medicinen luktar fruktansvärt!".

Ruben i sin tur hade jobbig krupp i tisdags kväll. Ett bra tag satt det i, vi inhalerade honom och satt länge med honom i soffan utan att det lättade. Till slut rullade vi in honom i ett duntäcke och gick ut i kylan. Då blev det bättre och han kunde sova lugnt sen. Skönt att vi slapp åka in till akuten!


Det har inte bara varit sjukdom och elände! Förra helgen var hur fin som helst. Vi hade besök av goda vänner från Sollefteå lördag till söndag. Ett härligt dygn med promenader, bastubad, gourmetmat och umgänge.


På söndagen när våra vänner hade åkt, tog vi en promenad i byn och såg några krokusar blomma mot en varm husvägg. Vilket vårtecken!
Glada i hågen tog vi sen fram en trädgårdsmöbel och bar ut våffeljärnet. Att äta våfflor med hjortronsylt och vispgrädde ute i solen, det går minsann inte av för hackor det.


Noomi ser fram emot våren nu och undrar när blommorna kommer fram och det blir gräs. Hon hjälpte våren lite på traven här i veckan och smälte snö i en balja vatten.



Några åk i pulkabacken blev det också förra helgen, men frågan är om det var säsongens sista? Nu är pulkabacken stenhård och inte så mysig att åka i längre. Även sparkarna har fått flytta in i förrådet, för nu är vår lilla väg utanför huset helt bar (och vansinnigt lerig).


Den här helgen har också varit bra på alla sätt. I fredags lyckades vi med ett väldigt bra upplägg. De sista veckorna har just fredagmiddagarna varit så otroligt omysiga. Trötta, skrikiga barn och vi har i princip fått slänga i oss maten för att kunna få barnen i säng.
Men i fredags blev det hur bra som helst. Barnen åt tidig middag av rester från torsdagen. När de hade somnat klockan 19 (hurra!), dukade vi upp sushi som jag köpt med från stan, tände ljus och korkade upp en flaska Prosecco. Konstig kombo kanske, men hur mysigt och njutbart som helst. En bra start på helgen efter en tuff vecka.



I lördags hade vi besök av Noomis kompis Ella och hennes mamma. Ella och Noomi leker alltid när vi ses i kyrkan på middagarna där på onsdagar. Flickorna hade så roligt. De lekte och lekte och lekte. Åt lite lunch med oss andra för att sen kasta sig in i leken igen. Härligt att se!

Igår, söndag alltså, träffades vi igen, för då var det brunch i kyrkan. Mysigt och gott. Tjejerna hade inte så mycket ro att äta då heller, utan hade livets glada dagar i kyrksalen där de lekte. Predikstolen var ett slott förstår ni.

Nu är det ny vecka, jobb för mig till att börja med. Måndagar är en lite småhektisk dag också, både jag och Noomi har gympa då nämligen. Sen väntar kyrkmiddag på onsdag, stickcafé i byn, Pyttedans... Ja, kalendern är full av roliga saker!




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar