Noomi grät och skrek när mormor och morfar gick ut genom dörren när de skulle åka hem idag. Det var inte så roligt. Men sen gick vi ut på balkongen och vinkade, tårarna torkade och uppmärksamheten fästes vid något annat. Allt som händer nere på gatan, pippi som flyger nära vår balkong. Frid och fröjd i ungefär 15 minuter, då skulle Michael åka iväg. Han ska på kurs i Uppsala en vecka. Gråt och skrik igen, det är jobbigt med avsked när man bara är ett år. Även när man är 28 i och för sig...
Noomi övervakade noggrant morfars packning:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar