Att ta sig igenom dagen...

Åh, de sista dagarna har milt uttryckt varit himla jobbiga. En bebis, som sen tidigare,  sover extremt lite dagtid och BARA vill bli buren varje stund har nu dessutom fått en förkylning som gjort honom ytterligare krävande. Nu har jag fått jätteont i höger axel också på grund av allt bärande, en så kallad arbetsskada...
Ja, det har tyvärr varit lite nedräkning av timmar tills Michael kommer från jobbet och inte så mycket att njuta av föräldraledigheten. Det känns ledsamt och tråkigt, hade ju sett fram emot den här ledigheten och alla mysiga promenader. Nu blir det knappt några vagnpromenader alls (Ruben skriker i vagnen med!) och mitt humör är väl inte på topp. Energilös och sliten känner jag mig för tillfället! Imorgon är det september, en ny månad som förhoppningsvis blir lite snällare mot mig än augusti. Ruben blir äldre för var dag och förhoppningsvis mer nöjd också.

Noomi får stå ut med mycket bebisskrik och en lättirriterad mamma här hemma, men hon är tapper och har varit riktigt glad och mysig i veckan. Men lite jobbigt är det förstås när Ruben gastar i bilen så vi omöjligt kan föra ett samtal. Vilken tur att hon har sin fina förskola där hon får vila öronen och leka av sig!

Imorse fick Noomi ha hörsel kåpor för att få lite matro vid frukosten.

Vi hade en mysig eftermiddag hemma efter förskolan. Noomi önskade smoothie och platt ägg (stekt) till mellis och sen gick vi ut i det fina vädret. Ruben sov i selen och jag och Noomi gungade, lekte i sandlådan och sparkade boll.

Ikväll hände något jätteroligt när jag skulle natta Noomi. Jag satt på hennes säng med Ruben i knäet och väntade på att hon skulle ta av sig kläderna. Då hoppar hon som en groda framför Ruben och säger "kvack kvack" och plötsligt brister Lillebror ut i världens gapskratt, riktigt högt skrattade han, gång på gång. Humlan kvackade bara mer och mer när hon fick så fin respons från sin publik.
"Jag har en Kvackteater mamma", sa hon.

Sommarens sista båttur...

...Blev det nog i söndags, i alla fall för vår del. En sån där krispig, på gränsen till höst-dag när luften är klar och härlig. Jag som var taggad på ett dopp från båten fick styra om planerna lite då eko-lodet visade att det endast var 13 grader i vattnet...

Bad eller inte, vi hade en jättefin dag ute med Maria. Det blev köttbullsmackor till båtlunch toppat med rawbollar, gott som bara den!

Det här med båtliv är helt klart Rubens melodi! Aldrig sover han så gott som när vi är ute och puttrar på sjön. Dessutom sov han sig igenom hela lunchen också, liggandes på ett par dynor på duken. Hur ofta händer det?!

Ruben sitter med stöd nu!

Ruben vill alltid vara i upprätt position när han är vaken, och nu är han så stark att han sätter sig upp om han tycker sig luta för mycket bakåt.
Igår satt han så fint i soffan i stugan, en liten kudde bakom rumpan, men stadig och stabil som den lilla kloss han är.

Att sitta med stöd - check! 4 och en halv månad gammal.

Hos mormor och morfar

I torsdags tog jag och barnen tåget från Hörnefors med destination Kramfors. En alldeles lagom lång resa på 1 timme och 24 minuter. Tåget hade knappt lämnat perrongen då Noomi packade upp sitt medhavda fika, elefantkex och barnfestis (vi kallar den för barnfestis, den där sockerfria från barnmatshyllan). Och vilken tågresa blir inte trevligare med något gott att smaska på?!

Det var mysigt att komma hem till mormor och morfar, Noomis lilla säng stod som vanligt bäddad och sovredo i deras sovrum och jag och Ruben sov gott på vårt håll.

På fredagen gjorde vi lite av varje. Hälsade på Åsa och satt på hennes balkong och fikade äppelpaj bland annat. Åsa har en låda med clipsörhängen (original från 60-talet) som Noomi alltid leker med. Här hade hon valt ett par rosa.

Ruben var en nöjd liten kille och satt länge hos Åsa och hade det gott.

Efter lunch gick Noomi med morfar och tittade på fotbollsmatch. Jag och Ruben gjorde en shoppingrunda på stan, det är så himla lättsamt att handla i Kramfors. Det var tur Ruben satt i selen, för vagnen blev full av fina fynd. Hittade fodrade stövlar till Noomi bland annat, så nu är hon utrustad för hösten.

Här provar Humlan sina nya vattenfärger som hon fått.

Sen gick vi och hälsade på gammelfarmor också. Även om hennes minne sviker numera och det är lite virrigt blir hon väldigt glad över att få besök.

Till middagen utökades sällskapet med Forslunds. Noomi och Hilding röjde runt på golvet och hade så roligt, en lek där de kröp runt och jagade varandra. Om några månader hänger Ruben på också!

Idag har vi varit på stans bästa loppis, Pingstkyrkans second hand. Vi fyndade alla en hel del fint, och dessutom har de en cafédel där man kan fika nygräddade wienerbröd, hur bra som helst.
Sen bar det vidare mot stugan. Ruben skrek i vanlig ordning nästan hela resan. Som tur var gjorde vi en liten paus på Vallen för att handla och då bjussade han faktiskt på det här fina leendet:)

Vi har haft en mysig dag i stugan idag. Noomi har varit ute mycket som vanligt och pappa och jag var ute och sprang. Stor nöjdhetsfaktor där, jag tog mig runt på vår 8-km långa runda  (som är sjukt kuperad) utan att behöva stanna en enda gång. Långt ifrån rekordtid, men hurra ändå över hur snabbt min kropp har återhämtat sig. Ruben låg ju i magen för bara 5 månader sedan och sen ett kejsarsnitt på det.

När vi var ute och sprang tog Emma och Ambjörn hand om småttingarna. Stor förvirring när jag kom tillbaka och de hade bytt mössor på Ruben och Hilding, vem är vem liksom?

Nu är det strax sovdags här, mätta och nöjda efter en supergod grillmiddag och vit choklad-pannacotta till efterrätt. Imorgon blir det kanske säsongens sista båttur om det inte blåser för mycket.

Godnatt!

Det ser åtminstone harmoniskt ut på bild...

...de två senaste dagarna har milt uttryckt gjort mig lite gråhårig och matt. Ja gode värld, vilka prövningar. Noomi har varit väldigt arg och haft många utbrott på precis allt och ingenting. Jag tycker mig känna igen vissa uttryck som hon använder flitigt; "dumma mamma" (eller dumma vadsomhelst) och "aldrig" . Det är inspiration från Lotta på Bråkmakargatan kan jag tala om. Noomi har lyssnat mycket på Lotta på sistone och uppenbarligen fått en del idéer.

Förutom kraftiga humörsvängningar hos min Humla, har jag en liten Rubin som slagit alla tidigare rekord i att sova lite under på dagarna. Helt otroligt att han orkar hålla sig vaken, och när han väl somnar på eftermiddagen skulle man kanske kunna tro att det blir en långsovning? Men icke. 30 minuter ungefär. Ja, han är en liten kontaktkille vår Ruben, vill alltid bli kånkad, buren och sitta i knäet.

Trots utbrott och allmänt påfrestande dagar, har vi lyckats få en del saker uträttade.
Igår var vi på BVC med Ruben för mätning och vägning. Fast först kom vi fel tid. Hade skrivit upp 10 i min kalender, men det visade sig vara 13.30. Håhåjaja. 7 690 gram stannade vågen på den här gången för Rubens del. Noomi hade vuxit i sommar hon med, 102 cm är hon  nu.

Idag började Noomi på förskolan igen efter ett långt sommarlov. Stolt och glad över sin Alfonsrygga gick hon förväntansfull in på Kornet. De har ändrat grupperna och avdelningarna nu efter sommaren så Noomi hade fått ett gäng nya kompisar och två nya fröknar.

Men vi började faktiskt dagen med att åka in till Teg, för Noomi hade tid på folktandvården. Hon var så himla duktig! Satt själv i den roliga stolen och gapade duktigt när sköterskan räknade tänderna och pickade på dem med den där lilla kroken. Sen fick hon välja present ur en låda och valde sig en fin hårsnodd.

Noomi läste en Gittan-bok i väntrummet.

Efter förskolan var Noomi jättetrött. Jag hade fullt upp med att hålla henne vaken och humöret var inte det bästa heller. Det blev i alla fall mellis ute och vi skördade två små morötter ur vår odlingslåda.

Ruben och jag passade på att vila lite mitt på dagen. Inte sova direkt (hade varit skönt dock!), men mysa i soffan och filosofera lite. Här läser Ruben en bok han intresserade sig för;

Imorgon är en annan dag:)

Bröllopsdag och husbygge

Nu mår vi bättre i våra förkylningar allihopa. Skönt! Noomis astma blev inte så farlig den här gången, min hörsel är åter (hurra!) och Rubens snuva är bättre.

I helgen har vi haft mormor och morfar här. Det var en massa veckor sen de var hos oss i Strömbäck, så det var på tiden helt klart.
Luften har blivit höst här och en av våra björkar på tomten har drabbats av plötsligt lövavfall. Konstigt ändå att det bara var några veckor sedan vi badade i 23-gradigt vatten i Bredviken... då sommar, nu höst.

Mormor och morfar kom på lördag förmiddag. Vi fikade nybakta scones (Leilas recept, rekommenderas varmt!) som ett slags tidigt afternoon tea. Därefter körde Michael igång med byggandet och jag med målandet. Så lyxigt när vi får hjälp med barnen och kan bygga och måla ostört en stund.

Här är Michaels främsta hjälpreda i byggandet - Humlis;

På eftermiddagen följde Noomi med in till Ikea och Avion och gjorde lite ärenden. Hjälpte mormor och morfar att prova ut nya glasögon bland annat. Ruben och jag tog en powernap på soffan och laddade för...

...det stora bröllopsdagsfirandet! Den 20 augusti 2011 gifte vi oss, 5 år sen vilket innebär träbröllop. Känns passande då vi bygger hus detta år!
Mamma och jag tog en bastu och spaade lite uppe i badrummet. Sen åkte finkläderna på och vi lagade och åt en superbt god middag tillsammans. Kanapeer med skagenröra, torskrygg i vitvinssås och favoriten tiramisu till dessert. Skål i bubbel för 5 fina år tillsammans, en fördubbling av antalet familjemedlemmar och ett stort, fint hus rikare.

Idag har vi byggt och målat ännu mera, d går framåt och nu är utsidan klar så när som på målning. En milstolpe! 

Noomi och Ruben har haft sedvanligt frukostmys med mormor och morfar i stora sängen till morgonen. Noomi kom ned till dem redan när hon vaknade klockan 6, men somnade sen om till klockan 8.

När vi vinkat av mormor och morfar på eftermiddagen gick vi över till våra grannar på fika.

Imorgon börjar vardagen igen, för Michael börjar jobba nu efter en lång ledighet. Vi startar veckan och måndagen med bvc-besök för Ruben.

Ruben har vänt sig!

Japp, igår i babygymmet... tänkte att han skulle få ligga på mage lite (han gör i princip aldrig det då han avskytt det hittills), då reste han upp överkroppen och tippade runt på rygg. Tattaaa mamma!
Jubel och applåder från mamma-publiken.
Ruben låg där på kanten av sitt gym och såg sådär nöjd och belåten ut som bara en Rubin kan.

En mardrömsupplevelse

Åh, jag kan inte beskriva hur glad jag är att vi är hemma! Det sista dygnet har varit lite kämpigt minst sagt.
Noomi vaknade med krupp natten mot idag, hon hade fått lillebrors förkylning och då kom både krupp och förkylningsastma som ett brev på posten. Inhalationsmedicinen var förstås hemma i Umeå. Det var så synd om henne, "Mamma, det är jobbigt att andas", sa hon. Hon vaknade många många gånger under natten sen. Dessutom började jag känna mig förkyld...

Resan hem idag var en pärs för oss. Ruben gjorde inte så mycket väsen av sig, han sov sig igenom i stort sett hela resdagen. Noomi däremot, hade det jobbigt. Hon hade feber och var alldeles slut, jag såg på henne hur jobbigt det var att kliva av och på alla bussar, flygbuss, in på flygplatsen, checka in osv. Hon somnade på en bänk i gaten och gick knappt att väcka sen.

På flyget började mardrömmen på riktigt. Det var ingen fara med barnen, de sov båda två, men jag upplevde mitt livs värsta smärta. Två gånger dessutom. Jag fick så groteskt ont i öronen när planet började gå ned för inflygning (sisådär 20 minuter innan landning) att jag har aldrig förr haft så ont. Jag trodde att huvudet skulle explodera av trycket i öronen och det var helt omöjligt att tryckutjämna. Provade även nässpray (hur mycket som helst), svälja, gapa, gnugga öronen, ja allt verkligen. När vi landade på Arlanda hörde jag ingenting på höger öra längre.
Nästa flygning blev om möjligt ännu mer smärtsam, och tårarna rann sista kvarten. Tack och lov sov barnen, jag hade fullt upp med att försöka överleva smärtan from hell.

Ja, till slut nådde vi mark i Umeå. Stod vid bagagebandet med en Noomi som bara skrek och grät, hon var helt förbi. Även Ruben hade vaknat till och stämde upp i vrålet. Medlidsamma blickar, men för en gångs skull var skriken inte jobbiga. Hörde ju ungefär ingenting på något av öronen. Vänsterörat är bättre nu, men höger är fortfarande helt avstängt, går lite i min egen lilla värld just nu...

Tur att vi var friska under dagarna i Göteborg i alla fall! Och nu vet jag att jag klarar att flyga själv med två (sjuka) barn också:)

Utflykt till Alfonshuset

Idag har vi hälsat på hos Alfons. Precis invid trädgårdsföreningen ligger Alfons Åbergs kulturhus. Vi har inte varit där tidigare, jag och Noomi har ju annars varit runt på det mesta i barnväg under min föräldraledighet när vi bodde i Göteborg, men Alfonshuset blev aldrig av. Men roligt att ha något kvar att upptäcka nu när vi är här och turistar!

Storasyster Amelia gjorde oss sällskap hos Alfons.

Vi började med att leka på övervåningen, här snickrar Noomi och Amelia...

... och gosar med en jätte-Alfons. En sån vore mysig att ha hemma, men 1800 spänn kändes lite mycket för ett gosedjur...

På nedervåningen var stora kulisser uppbyggda och där fanns även Mållgans café. Alfons helikopter tyckte Noomi var jätterolig. Tryckte man på en knapp så fick man dessutom åka en liten tur med den. Upp, runt ett par varv i sakta mak och sen ned igen. Humlan åkte jättemånga gånger såklart:)

 

Där fanns också en korvmoj där Noomi sålde oss korv med bröd och hamburgare. Senap och ketchup kunde hon bjuda på också. Korven kostade oftast 9 kronor och ibland fick man växel tillbaka från kassaapparaten som Noomi hanterade så skickligt.

Här ser ni lejonet som bor i djungeln där Alfons landar med sin helikopter. 

Känner ni igen höghuset där Alfons bor? Noomi spanade ut från balkongen, sen tog hon rutschkanan ner.

Här skymtar man ingången till Alfons lägenhet. Där fanns pappa Åbergs fåtölj där han brukar sitta och läsa tidningen, pipan låg (fastlimmad, hehe) på ett fat bredvid.

Alfons säng som vi känner igen från böckerna...

...och monstret i garderoben som lilla Småtting är så rädd för. Noomi tyckte också att monstret var lite läskigt, hon trodde att det åt blod nämligen. 

En Konsumbutik fanns också, med jättesöta små kundvagnar att shoppa i. Två gånger per dag spelas en teater, vi såg "Listigt Alfons Åberg".

Här är den lilla biografen med två fåtöljer i, där visades såklart Alfonsfilmer. 

Alfonshuset ligger så  vid kanalen. Det finns en fin terrass där vi intog fika i halvtidspausen. Ljuvligt god morotskaka och kall festis, det har varit riktigt varmt i Göteborg idag!

Ruben har haft en sovdag, men här var han vaken en stund. Han tittade även på teatern.

Det var väldigt lite folk på Alfonshuset idag, väldigt skönt och gott om plats att leka på. Här är Michael och Noomi som Alfons och Milla;

Noomi shoppade sig en snygg Alfonsrygga innan vi gick hem, den blir fin att ha på Kornet i höst!

Tummen upp för Alfonshuset och det fina caféet där. Inte direkt billigt i inträde, men vi hade en jättebra eftermiddag där och Noomi var nöjd och glad!