Åh, Humlis var så otroligt ledsen nu ikväll när vi skulle lägga henne. Hon hade varit glad som en sol när vi gick på hejdå-runda till Åsa, gammelfarmor och Kjell, men sen tog krafterna slut alldeles. Morfar gjorde en paus i läggningen och Noomi fick komma ut och lugna sig lite och gunga på gungelefanten. Kanske förstår hon att vi ska resa hem imorgon, resfeber och separationsledsenhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar