Rubens dop 16-07-09 - del 1

I lördags döptes vår Ruben, en fantastiskt fin dag på alla sätt och vis. Trots dyster väderleksprognos om regn och rusk så sken solen över vår lille gosse den här dagen. Dopet hölls i Strömbäcks kyrka som ligger uppe vid folkhögskolan, en liten, men väldigt ljus och fin kyrka.

 Klockan 11.30 var det dags för dopet och våra gäster hade anlänt. Många hade åkt långt, till exempel lilla Amanda, 6 veckor gammal, som hade rest ända från Sollefteå. Även Meja i den tjusiga, vita hatten, hade åkt den vägen.

Storkusin Hilding var högtidsklädd dagen till ära, söt som socker i stiligaste sjömanskostymen.

 Mormor Ingrid och pappas moster Åsa på plats i kyrkan i väntan på att dopgudstjänsten skulle börja.

 Vi var 36 personer tillsammans, en lagom liten skara, och det kändes väldigt mysigt och fint att få dela Rubens stora dag med familj och vänner.

Rubens dop var ett riktigt familjeföretag, det var nämligen moster Emma som var präst! Det blev en jättefin stund i kyrkan. Ruben bars in i kyrkan av sina faddrar, Björn och Vide, och sen gick jag, Michael och Noomi och sist Emma.
Ruben var vid relativt gott mod till en början, vi sjöng psalmerna Måne och sol, Tryggare kan ingen vara och mormor, morfar och farmor läste texter. På Noomis dop läste Michael tackbönen, så den här gången föll lotten på mig att läsa

Till slut var det dags för själva dopet av Ruben Sven Raphael. Mellannamnet Sven efter både min och Michels morfar som båda hette Sven. Alla barn i kyrkan fick komma fram för att se ordentligt. Noomi hjälpte Björn att hälla upp vattnet i dopfunten, hon är ju erfaren på området sen Hildings dop.

De här två lintottarna, Rut och Noomi, fann varandra under dopet och hade jätteroligt. Absolut inte störande på något sätt, utan snarare blev det så härligt levande med barnen närvarande, Noomi hann nog vara nästan överallt i kyrkan under dopet, inklusive en sväng upp i predikstolen.

Vi sjöng också den fina sången Mysterium, av Ingmar Johansson, tillsammans. Vid det laget började Ruben göra sin stämma hörd, så jag passade på att sätta mig och amma honom lite snabbt. Det var effektivt för sen somnade han gott i min famn under det fina doptalet som Emma höll.

Efter dopet tog vi lite bilder utanför kyrkan, Ruben sov fortfarande som en stock, det tar på krafterna att bli döpt minsann!

Ruben döptes i samma dopklänning som Noomi hade för tre år sedan. Ingen släktklenod direkt, men en väldigt vacker klänning.

 

Ruben har nog fått de bästa faddrarna man kan tänka sig!

 

Vissa stunder önskar man att tiden gick lite långsammare, eller nästan stod stilla för en stund. Rubens fina dop var ett sånt tillfälle som jag önskar att vi fick uppleva igen!