3-årskontroll på BVC

Idag har jag och Noomi varit på BVC på Tegs familjecentral, det var dags för 3-årskontroll. Humlan var laddad för besöket och till hennes stora förtjusning hann hon leka en bra stund i det stora lekrummet/väntrummet innan vi fick komma in. Det hade blivit en miss i bokningen så vi stod inte uppskrivna, suck, men som tur var löste det sig.

Noomi gjorde bra ifrån sig hos Gun, vår BVC-sköterska. Till att börja med fick hon rita något på ett papper med tuschpenna. Humlis ritade en komplett huvudfoting och sköterskan sa att så tydliga figurer brukar inte komma förrän vid 4-årsåldern. Nästa uppdrag var pussel, trodde nästan det var ett skämt. Ett 4-bitars knoppussel lades fram. Såna har Noomi lagt sen hon var drygt ett år, så det tog ju ungefär 7 sekunder att lösa:)
Sen visade Gun bilder på olika saker som Noomi skulle berätta vad det var. Äpple, bil, potta osv. Inga problem med språket konstaterade hon nöjt. Ja, alla små uppdrag gick hur bra som helst och Noomi tyckte att det var väldigt roligt att vara på barnavårdscentralen!

Vår lilla Humlis växer så det knakar, 98 cm lång och 16,6 kg tung. Följer sin kurva exemplariskt och är ett högst medelstort barn.

Godkäntstämpel idag med andra ord och Noomi ser redan fram emot nästa besök. Tur att vi har lillebrors kontroller att roa oss med framöver!

Noomi hittade en utklädningsklänning i lekrummet som hon naturligtvis ville prova;

Påskdagar

Mamma och pappa skuttade upp till oss på påskaftons förmiddag. Planen var egentligen att vi skulle åkt ned till Kramfors, men pga allt som varit i veckan med mitt blodtryck och så, kändes det tryggast att hålla sig hemma och nära sjukhuset.

Noomi fick leta påskägg på morgonen när hon vaknade, påskharen hade visst varit på besök. I ägget, som låg gömt i lillebrors babysitter, fanns en chokladkanin, en liten leksak och kläder. Bland annat en klänning med hjärtan på som Humlan önskat sig, hon blev jätteglad och ville genast prova. Men de, enligt mig, urläckra tightsen i långrandigt svart och mintgrönt deklarerade hon att hon inte tyckte om. Nehepp. Tack för den liksom, påskharen kände sig lite ledsen. Noomi har varit lite tonåring sista dagarna och testar oss friskt...

När mormor och morfar kom fikade vi påskbakelse och Humlis fick mera påskägg. I det här ägget fanns kläder till Noomis docka Labolina, det gick hem. Noomi tycker mycket om att klä av och på  sina dockor och nallar.
Efter fikat åkte jag in till förlossningen på en planerad kontroll av mig och bebis - allt var bra! Michael la sig för att sova innan han skulle jobba natt och påskakuten tog vid här hemma. Humlis fick vara ute och leka och få friskluft, åka spark och fixa till snöhunden som tappat formen lite. Mormor ordnade världens finaste påskbuffé som smakade himmelskt! De hade till och med färgat ägg, Noomi åt två lila till middag. Ja vilken påsk det blev trots allt tack vare påskakutens insats!

När Michael åkt till jobbet och Noomi somnat för kvällen gjorde vi fruktsallad med mascarponekräm och tittade på film uppe i tvrummet. Vi såg hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Både mamma och jag somnade såklart i varsitt soffhörn...

3 dygn på sjukhus...

I måndags var vi på spec-MVC igen på kontroll. Tyvärr var blodtrycket inte alls bra och dessutom hade jag haft märkliga skakningar i händerna sen lördagen. Så, det slutade med att jag blev inlagd på antenatalavdelningen samma dag.
Planen var två dagar för att ställa in ny medicin, men det slutade med 3 nätter. Livet som inlagd är på ett sätt skönt, det finns ju inte så mycket annat att göra än att just ligga och vila, läsa böcker och titta på serier och program på paddan.  Dessutom blir man serverad alla måltider och behöver varken tänka ut eller laga maten. Men, rastlös som jag är, höll jag till slut på att bli lite knäpp av att inte göra något annat. Värst av allt var såklart att vara ifrån sin lilla Humla. Höjdpunkten på veckan var helt klart i onsdags när Michael och Noomi kom och hälsade på.
Det var så himla mysigt att få krama om henne och njuta ett par timmar i hennes närhet. De har en lekhörna på avdelningen, så vi la pussel och läste böcker och promenerade med dockvagnen i korridoren.

Igår blev jag äntligen utskriven och fick åka hem, en ny medicin rikare och med ett bättre blodtryck.  Som väl är har alla prover som tagits under vårdtiden varit bra. I nuläget är det inga tecken på havandeskapsförgiftning, och vi håller tummarna för att det får förbli så.
Bebisen mår bra och växer som han ska. Enligt ultraljudet i måndags vägde han då 2360 gram! Förhoppningsvis kan han stanna på insidan hela vägen till datumet för det planerade snittet också. Det vore skönt att få några veckor till att få förbereda sig lite i lugn och ro inför vår nya familjemedlems ankomst.

Långfredagsshopping

Njuter fortfarande av att vara hemma!
Långfredagen bjöd tyvärr inte på någon sovmorgon, redan klockan 6 var det någon som kände sig färdigsoven nämligen... Då tog vi till mutan en stunds tv-tittande, och Noomi tackar inte nej till ett avsnitt eller två av dr Mac Stuffins, hennes favorit. Annars är hon ju inte så bortskämd med tv-tid, men desto mer effektivt som muta när det väl erbjuds en stund. Dessutom har vi tv-rummet just utanför vårt sovrum, så perfekt att ändå ha lite koll medan man morgnar sig i lugn och ro.

När vi kände oss på samma nivå vakenhetsmässigt alla tre, gick vi ned och gjorde gofrukost. Amerikanska pannkakor med fruktsallad och grekisk honung och smoothie på banan och mango. Mumsigt!

Efter frukost och lite fix med källsorteringen åkte vi in till stan, eller Söderslätt närmare bestämt för lite shopping i nya gallerian och Ikea. Vi hittade mycket fint och nu har bland annat kökssoffan fått nya kuddar och huset lite nya fräscha krukväxter. Noomi som varit storstadstjej fram tills i november föreslog att vi skulle gå och fika också så det gjorde vi!

Efter dryga tre timmars shopping var jag så trött i kroppen att jag fullkomligt kraschade i soffan när vi kom hem. Sov fram till klockan 5 där vilket var otroligt skönt och välbehövligt. Noomi och Michael pysslade i garaget och monterade upp gymutrustningen som han köpt. Nu ska här tränas!

BABYSHOWER

Åh, i helgen blev vi överraskade med en så himla fin babyshower!
Hela fina storfamiljen kom hem till oss på lördag vid lunch, just det visste vi om, men inte vad som sen väntade.
Lyxdagen började sen med lunch, korv med bröd, de känner mig, och sen fick jag och Michael husarrest uppe i sovrummet i över en timme. Bara det var ju hur härligt som helst. Ligga och vila på sängen och se ett avsnitt av favvoserien. Under tiden hörde vi hur det stökades på nedervåningen...

När vi blev utsläppta hade vardagsrummet förvandlats till en toppstylad festlokal med flaggspel i taket och massa gott och fint uppdukat. Emma öppnade bubbelflaskan och babyshowern var igång.
De hade verkligen gjort hur fint som helst! På sideboardet stod uppdukat snittar, tårta, crostini med goda röror och gott att dricka. Vid en annan station var det förberett för att gissa längd och vikt på bebisen  (datum är ju lite förutsägbart i det här fallet) och skriva i gästboken.
På soffbordet stod världens pampigaste blöjtårta och ett cellofaninslaget babynest som Ambjörn har sytt till bebisen. Så småningom kom Björn och Vide också, de hade med sig paket med söta små bebiskläder, ja det blir en liten pastellprins det här:).
Så firade och uppvaktade vi kände oss så det var inte i sant! Det var väldigt skönt att få vara på hemmaplan också när jag inte mår tipptopp.
Lyxen fortsatte sen med god middag och mys med stora, härliga familjen. De bästa man kan tänka sig.

Utvecklingssamtal på förskolan

Igår var jag på utvecklingssamtal på Noomis förskola. Det gick hur bra som helst och hormonell och lättrörd som jag är blev jag alldeles tårögd när pedagogen berättade om vilken tillgång Noomi är på Kornet. Hon är en jättefin kompis och leker så bra med alla, både yngre och äldre. Hon är mån om att alla ska må bra och känna sig inkluderade och gillar att leka rolleker. Mamma och barn, frisör etc.
Hon har utvecklats mycket grovmotoriskt, lärt sig att klättra upp på de stora snöhögarna ute på gården exempelvis. Det kunde hon till sitt stora förtret inte i januari när hon började.
Finmotoriken är välutvecklad den med. Noomi tycker mycket om att pyssla och är duktig både på att lägga pärlplatta och klippa med sax.

Noomis kontaktfröken berättade också att Humlan tycker om gruppaktiviteter och samlingar, sjunga och läsa. Hon är trygg inte bara med personalen på Kornet,  utan även med pedagogerna från de andra avdelningarna.
Till min stora glädje fick jag också höra att Noomi äter så bra på förskolan, tar ofta mer mat och gillar det mesta som serveras. Skönt att veta då hon inte alltid vill äta så mycket till middag här hemma...

Några av veckans höjdare!

# nr 1 är att vi nästan är friska nu alla 3!

# I måndags kom ett så fint blombud i form av Björn. Mamma och pappa piggade upp oss med en jättebukett tulpaner och Björn adderade sitt favoritgodis för att göra budet komplett. Så omtänksamt av dem, och vem blir inte frisk av lite kuckelimuckmedicin och vackra blommor?

# Noomi och pappa bakade en nyttig variant av chokladbollar som vi åt till efterrätt igår. Fiberhavregryn och bara lite socker, riven mörk choklad i och kokos runt om. Så smarrigt!

# Humlis och jag har påskpyntat lite. Vi klädde två ris och tog fram det lilla pyntet vi har. Hon var otroligt målmedveten, och har sen under dagarna ändrat om flera gånger.
Finast är förstås Noomis egna alster från i fjol. Den vindögda kycklingen är helt ljuvlig!

# Michael tog hem en lila operationsmössa till Noomi idag, doktorsutsyrseln är nu komplett!

Solstrålen!

Vi tycker lite synd om oss själva här hemma just nu. Usch, riktigt miserabelt känns det, egentligen är det väldigt världsliga saker, ingen av oss är ju dödligt sjuka. Men efter 1,5 veckas dunderförkylning som resulterat . bihåleinflammation för mig och bronkit för Michael känns det faktiskt rätt segt. Jag är fjättrad vid nässpray och det känns som att någon borrar mig i pannan dygnet runt. Michael håller på att hosta lungorna ur sig och har flyttat ned till gästrummet.

Men - vår stora skatt Humlis, är väldigt pigg (och oftast mycket glad), hon sprudlar och leker, hoppar och upptäcker nya förmågor hos sig själv dagligen. Att hoppa på ett ben till exempel. Det går jättebra om man håller i sig samtidigt.
Hon rolleker från morgon till kväll, rollerna delas ut redan i sängen på morgonen. Allt handlar om vem som är mamma till vem. Imorse var jag stora kaninmamman till exempel, vilken ära!

Med så ynkliga föräldrar för tillfället heter räddningen Kornet, Noomis fina förskola. Hon vill aldrig åka dit när vi just vaknat, men när vi väl sätter oss i bilen är hon så glad. Tar entusiastiskt på sig lilleskutt-mockasinerna och springer in till kompisarna. När energin hemma tryter är det himla skönt att veta att Humlan fått leka, pyssla, varit ute flera gånger och ätit lagad lunch. Check, check, check!

En smoothiemustasch!

Vi är inne i en smoothieperiod, jag och Humlis. Enkelt, gott och mättande med banan, hallon och de hemplockade blåbären från i somras.
Noomi kom på hur man kunde göra sig en snygg smoothiemustasch också!

Yasuragihelgen med stora Älskling

Vi hade två fantastiskt härliga dygn på Yasuragi. Vi lyckades verkligen komma ned i tempo båda två och den riktiga spa-feelingen infann sig snabbt.

Dagarna tillbringade vi i vilstolarna, flera böcker har plöjts, i de varma utekällorna med utsikt över vattnet och små avstickare upp till loungen för att äta frukt och dricka te. Jag har simmat en del i stora bassängen (och det kändes inget i fogarna faktiskt!) och sen har vi såklart tvagat oss i tvättrummen x flera. Så rena och väldoftande har vi definitivt blivit efter helgen.
Maten på Yasuragi smakar himmelskt! Vi avnjöt en middag i a la carte-restaurangen och en i Teppanyaki (där man sitter och äter runt kockens stekbord). Dessutom åt vi en urgod sushilunch på söndagen med en otroligt smarrig efterätt till - vilken lyx alltså!

Mycket mys och egentid med varandra har vi verkligen fått, men oj vad vi saknade Humlis!! Räknade minuterna på tåget på hemvägen tills jag skulle få krama om henne.

Inlagd på förlossningen...

Spahelgen var tydligen inte så uppvilande som jag trodde. För när jag var hos min barnmorska på mvc igår morse hade blodtrycket stigit ytterligare och blivit alldeles för högt. Dessutom har jag senaste veckan haft huvudvärk på morgnarna och det kan vara ett symtom på havandeskapsförgiftning. Så det blev ett kompletterande besök på spec-MVC på sjukhuset på eftermiddagen och till min stora förvåning (och besvikelse) blev jag inlagd på förlossningen.
Tack och lov är allt bra med bebisen, de har gjort ultraljud och kontrollerat CTG flera gånger. Jag har inget protein i urinen, men blodtrycket är fortsatt förhöjt. Troligtvis får jag börja med en låg dos blodtrycksmedicin nu och sen följas tätare för att kontrollera att det inte går över i en havandeskapsförgiftning.

Suck, jag är verkligen inte gjord för att vara gravid, min kropp protesterar verkligen. Sen är det enormt tråkigt att inte göra något alls på 24 timmar, har läst böcker och kollat på play-kanaler.
Höjdpunkten igår var när Michael och Noomi kom och hälsade på en stund. Jag som hade längtat så himla mycket efter Liten efter helgen ifrån varandra, och så hamnar jag här...
Men nu får jag strax åka hem, längtar efter att sova i egen säng! Håller tummarna nu för att blodtrycket håller sig stabilt och att lillebror får stanna tiden ut.

Äntligen IKEA i Umeå

Wohooo, nu har IKEA slagit upp portarna här i Umeå. Det ligger dessutom på "rätt" sida stan för oss, så det tar inte mer än 15 minuter att åka dit.
Vi hade en lista som fyllts på allt mer sen vi flyttade till huset, och nu har vi kunnat beta av en del på den. Livsnödvändigheter så som mörkläggningsgardiner till sovrummen (norrländska sommarnätter är väääldigt ljusa), madrasskydd till Humlans säng och en bra förvaring för leksaker till nedervåningen.
Under trappan är det några kvadrat som är perfekt för dockvagns- och trehjulingsparkering och att ha en del leksaker. Noomi vill såklart inte leka själv uppe i sitt rum när vi andra är nere, så självklart har vi en del av grejerna nere också.  Hittills har de stått staplade i fula plastbackar på golvet, men nu har vi gjort fint även i det här skrymslet.
Vi köpte ett avlastningsbord i serien Hemnes och korgar och lådor att ha leksaker, spel och pysselgrejer i.

Snyggt och prydligt och enkelt för Noomi att plocka fram det hon vill leka med (och plocka undan...), uppepå bänken står hennes dockskåp som hon är så förtjust i. Där bor ekorrfamiljen, och Humlis kan sitta långa stunder och leka där själv. Mysigt att tjuvlyssna och höra vad som händer i ekorrarnas värld.

Hildings dop

I lördags förra veckan döptes lillkusin Hilding i Alne församlingshem.
Det var en jättefin tillställning och Hilding var på strålande humör hela tiden. Noomi  fick hjälpa prästen Camilla att hälla upp vatten i dopfunten och sen fick hon hjälpa moster Emma att tända dopljuset. Ni må tro att hon kände sig viktig, och hon skötte sina uppgifter exemplariskt!

Efter dopet hade det dukats upp god sötpitatissoppa, bröd och pålägg. Som om inte det var nog fanns där även möjlighet att få sig en "körv me brö" (Michael hade rekryterats som korvgubbe) och därefter blev det ett storslaget fikabord med en massa gott. Hilding somnade så småningom under presentkortet,  det tar på krafterna att döpas!