Tidsfördriv.

So far so good. Senaste bilresan var ju inte så jätterolig för Humlan, och inte för oss heller för den delen. Men nu är allt frid och fröjd, vi är på väg till stugan. Fredagsmys står på schemat!

Långa armar

Humlis har blivit en fena på att sträcka sig efter saker. Det gäller att passa det som står på bordet. Speciellt intressant är: mammas mobil, mammas hår (aj) och det som mamma äter. Som sagt, det gäller att se upp så man får ha sin mums mums för sig själv...

En kal fläck...

Humlis ligger ofta och vrider huvudet fram och tillbaka. Dessutom ligger hon endast på rygg eftersom magläge är typ det värsta som finns enligt Noomi. Detta har nu resulterat i en rejält stor (typ hela bakhuvudet) kal fläck där bak. Tur att hon har en rejäl kalufs på resten av knoppen.

Dagens outfit x 2

Jag hann nätt och jämt knäppa sista knappen i nya bodyn med cupcakes förrän stans värsta kräkbebis gjorde skäl för namnet. Jaha, fram med nästa kreation, byxor med vattenkannor och tröjan med bläckfisken på. Nu är det eftermiddag vi är inne på tredje bodyn för dagen.
I övrigt är vi solokvist ett par dagar,  jag och Humlan. Vi har ätit sushilunch med Lina och gått en promenad. Har även hantvättat ett tiotal stickade små koftor (nedkräkta) tillhörande min dotter. Livet med bebbe - helt enkelt underbart!

Morgonstretch

Grillmiddag hos Christina och Kaj

Nu är vi precis hemkomna från en jättetrevlig kväll hos Christina och Kaj. Vi blev bjudna på en härlig grillmiddag och fick även äran att inviga deras fina uteplats. Grannarna Leif och Siv-Inger som vi känner sen tidigare var också där och det är alltid roligt att träffas.
Humlis var nysoven inför middagen och deltog storstilat. När vi åt så gjorde hon en överraskning i blöjan. Därefter fick hon visa hur duktig hon är på att äta gröt och smaskade glatt i sig en hel tallrik. Efter lite mys hos Christina, inlindad i en rosa yllefilt, kastade Noomi in handduken och somnade i vagnen. Vi vuxningar åt efterrätt och njöt av en skön kväll ute. Men vad mörkt det blev helt plötsligt!

Italien fast hemma

Vi belönade oss med en lunch på stan efter den varma förmiddagspromenaden idag. Det har öppnat ett nytt Italienskt café på gågatan som vi testade. Inredningen gick i rött, grönt och vitt och ägaren och hennes dotter pratade italienska med varandra. Kändes väldigt genuint och i den värmen som var idag var det inte svårt att föreställa sig Medelhavet. Michael åt en sk. Italiensk tallrik med olika skinkor/korv/ost mm och jag åt en grillad smögås fylld med grönsaker och peccorino. Till efterrätt åt vi en helt sagolik tiramisu, man ville liksom stoppa tiden för att den aldrig skulle ta slut. Det var dessutom väldigt modesta priser på café la Gatta. Vad sägs tex om en rejäl portion tiramisu för 20 kr? Dit går vi snart igen!
Noomi på gott humör som vanligt, men fick vänta med sin lunch tills vi kom hem. Då åt hon desto mer - 3 stora kuber kyckling med ris och grönsaker, hopmixat såklart. Aptiten är det verkligen inget fel på och hon är så duktig på att äta! Det märks på hennes kläder, var och varannan dag plockar jag undan plagg som blivit för små.

Att banka med händerna i bordet

Det händer nya saker med Humlis nästan varje dag nu. Nya ljud och uttryck, nya förmågor som upptäcks och testas. Den senaste är att banka med händerna i bordet. Noomi har ju ett eget bord till sin barnstol. Det gör inget att leksakerna har ramlat ned på golvet, att slå med händerna i bordet är minst lika roligt.

Mormor och morfar hälsar på

Igår hade vi som sagt mormor och morfar på efterlängtat besök. Det var nästan två veckor sen de träffade sitt barnbarn sist så abstinensen efter Humlis var påtaglig och allt för stor!
Vi åt italiensk fisksoppa, promenerade ut till Hågestaön och hade det allmänt mysigt. Mormor gjorde iordning Noomi inför natten, tog på pyjamas och matade med kvällsgröten. Det var en mycket trött Humla där på slutet men de mesta av gröten gick ändå ner.

En titt på Noomis första kläder i storlek 44.

 

Vid foten av Mount Everest

Nämen likväl vårt berg av rentvätt redo att vikas. Noomi sitter på första parkett och hejar på. Vi har haft städ- och röjdag här idag. Fint blev det och som belöning finbesök av mormor och morfar. Mer om det imorgon.

Sista dagen i Lycksele och kämpig hemresa

Igår packade vi ihop oss och åkte hem från Lycksele. Vi har haft en riktigt bra vecka. Långa, sköna promenader på dagarna, fint väder, lite djurparkshäng och på kvällarna film i 90-talshörnsoffan.
Igår satt vi en stund och vilade oss på en bänk på kyrkogården. Vi har varit där nästan varje dag, fikat, suttit på vår favoritbänk och filosoferat jag och Humlis. Igår såg jag en gravsten där kvinnan i paret hade efternamnet Orädd som ogift, det gillar vi!
Hemresan sen blev tyvärr inte riktigt lika mysig. Noomi sov första 45 minuterna för att sen skrika otröstligt i princip resterande två timmar. Detta trots att vi gjorde en ordentlig paus, gick ut i friska luften,  ammade osv. Nej, hon är verkligen ingen bilåkare vår Humla.
Väl hemma drog hon dock i sig en hel tallrik havregrynsgröt (0,5 dl gryn) och sov sen en bättre natt än på länge. Borta bra men hemma i vaggan bäst.

Nyvaken Humlis med mössa på

Såhär otroligt fin kan man vara om man är nyvaken och heter Noomi. Mössan satt som en liten bagarmössa längst upp på knoppen.

Familjebild

Från vår mysiga Stockholmssemester.

Lycksele djurpark

Idag har jag och Humlan varit på utflykt till djurparken här i stan. Vi tog en promenad dit efter lunch och kom perfekt för att hinna titta på sälmatningen. Två honor bodde i bassängen, Wilma och Totta. De kunde en hel del trick och var allmänt tjocka och fina. Visste ni att sälar kan dyka ned till 300 meters djup?
Efter sälshowen blev Noomi trött och sov sen otroligt gott i nästan två och en halv timme! Under tiden hann jag få rejält med benträning i de branta backarna och se många olika nordiska djur. De hade stora hägn och såg ut att ha det bra.
Björnen Athena hade fått tre ungar i år, jag kände lite samhörighet med henne när jag såg att hon ammade alla sina ungar samtidigt. Hon  var dock mer bestämd med att säga ifrån när hon tyckte det var nog än vad jag brukar...
Klockan 14 var det rovdjursutfodring. Man fick se när djurskötaren matade varg, fjällräv, rödräv, lo och djärv. De åt älgkött allihopa. Djurskötaren berättade en massa roliga saker som hade hänt genom åren, otroligt underhållande. Humlis missade tyvärr de flesta djuren men vaknade lagom till att kika lite på lantrasgetterna en stund innan vi promenerade hemåt.

Vardagsmotion

Nompan släpper ned sina leksaker och pipmuggen från barnstolen huur många gånger som helst på en dag. Jag har försökt räkna, men med amningshjärna (mild demens) och en hel del annat att tänka på, så är det nästintill omöjligt. Många i alla fall, minst fem gånger bara när jag skrev detta. Hon ser väldigt viktig ut när hon gör det också, det kanske helt enkelt är hennes jobb. Min motion är i alla fall att plocka upp sakerna så att det snart kan släppas igen.

Ankdammen

Vi satt vid dammen igår och tittade på gräsänderna. Humlis uppskattade aktiviteten, det fanns dessutom en fin fontän mitt i dammen att kika på. När det sen kom en mamma med sin dotter och matade änderna så var ju besöket fulländat. Noomi och jag såg nog ut som det typiska andmatarsällskapet för varenda and kom och började simma precis framför oss när vi slog oss ner.

Synkade

Det är häftigt hur samspelt man kan bli med sitt barn. Så klart att det tar ett tag att lära sig att känna igen tecknen, se mönster och snappa upp rutiner men till slut är man som en egen liten enhet med sin humla. Jag brukar ofta vakna på natten någon minut innan Noomi börjar låta, som att jag känner på mig att hon strax behöver mig... Jag kan numera lätt skilja olika skrik åt, hungrig, less eller trött. Jag har lärt mig att Noomi behöver sitta en lång stund i knät och mysa efter sovstunden för att vakna till i lugn och ro.
Vi har fått väldigt bra och regelbundna rutiner på sistone. Kort förmiddagslur, lunch, på eftermiddagen ett längre sovpass och ev ytterligare ett kortare. En liten portion gröt till kvällsmat och massa lek, mys och kärlek däremellan.
Min älskade älskade lilla Humlis, mammas lilla tårtbit, du är som en del av mig♥.

Godmorgonbild från 90-talshörnsoffan

En spännande fontän

Det är värsta sommarvädret här i Lycksele. Termometern utanför Frasses stod på 23 grader när vi promenerade förbi nyss. Vi har varit ute nästan hela dagen jag och Humlis. Sittvagnen är ju en hit föe oss båda. När Noomi inte sover kan hon sitta upp och titta och leka med sina saker. Måsen som vi har hängande i sufletten ser ut slm en bättre begagnad hundleksak vid det här laget. Vi satt länge vid en fontän vid älven och tittade. Jättespännande tyckte Noomi! Vi har också promenerat runt på kyrkogården, svalt och skönt och intressant att läsa namnen på stenarna. Nu är vi hemma och tar igen oss, men snart ska vi gå och möta Michael när han slutar. Vi har förresten tvåårig bröllopsdag idag♥

Staden i Lappland

Lägesrapport efter vår första dag i Lycksele. Bilresan upp igår gick långt över förväntan, det var knappt man trodde att det var sant, Noomi sov HELA vägen. Lugnt och skönt med andra ord och raka fina vägar.
Vi har installerat oss i lägenheten som ligger väldigt centralt. De hade till och med ordnat en spjälsäng till Humlis så inget att klaga på.
Michael har jobbat första dagen på hälsocentralen idag och jag och Noomi har utforskat stan. Lycksele är jättemysigt och ligger vackert vid Ume älv. Vi har promenerat runt i flera timmar och hittade bland annat: ett fullstort Dollarstore, fina monument, vackra gamla hus och en mysig damm med bänkar runt där man kan mata änder.

Sedvanlig rapport om Humlis smakisar: Laxen mottogs med stor skepsis och mycket spottande och fräsande. Gröten går fortsatt bra, vi tidigarelade kvällsmålet idag för igår var hon så trött att hon bara gnuggade ut gröten i ansiktet.

Note to self 2: ta av Nompan bodyn inför lunchen och preppa med en stoor rulle hushållspapper!

Lycksele here we come!

Vi sitter i bilen på väg mot Lycksele där Michael ska jobba på en hälsocentral i veckan, jag och Noomi är med som sällskap. Kanske besöker vi djurparken någon dag. Vi får helt enkelt se vad Västerbottens inland har att erbjuda.