Ändrade planer

Så har en ny vecka dragit igång! Den här veckan jobbar Michael i Sollefteå. Jag hade först tänkt att åka ned till mamma och pappa på torsdag, efter Noomis dans. Men efter en mindre rolig natt nr 1, ensam med två förkylda barn, bestämde jag mig för att åka redan samma dag. Får passa på att vara spontan nu de sista veckorna av föräldraledigheten.
Tågresan till Kramfors blev till slut en road trip då vårt tåg visade sig vara inställt när vi kom fram till stationen i Hörnefors. Både Noomi och Ruben sov gott, så jag satte på en ljudbok och börja köra söderut. Den första timmen var riktigt behaglig och mysig. Bra bok, lite trafik och fint väglag. I Övik vaknade Ruben, i Bjästa började han skrika och i Docksta var han helilsken. Trodde att han var hungrig och stannade och gav honom en klämmis, men effekten var tyvärr extremt kortvarig. I Ullånger blev Noomi less på oljudet och stämde upp i klagosången.
Det var skönt att svänga upp på Babelsberg kan jag säga, mitt högeröra var lite trött! Vi fick lyxigt våffelkvällsfika hos mormor och morfar, det har blivit en tradition att vi äter det när vi kommer till dem på kvällen.

Idag ville Noomi åka spark, men när vi tittade ut fanns det knappt någon snö alls. Det fick bli promenad med dockvagnen istället!

Ruben Ullhuvud

Vårt lilla solskensbarn, så söt och fin att man nästan vill äta upp honom!

Här blir han skjutsad i läragåvagnen av storasyster. 

Ruben kryper och tar sig nöjt fram överallt nu. Han ställer sig ofta upp mot möbler, och de senaste dagarna har han även fått kläm på hur han ska lyckas sätta sig ned igen. Tidigare blev det lite hojtigt när han stod där och "ville ner". Han tar några släpiga, darriga steg med läragåvagnen om vi hjälper honom, men han är inte på g att börja gå just nu i alla fall (lite skönt får jag medge!).

Ruben är jätteintresserad av Bobbycaren som vi har framme (Noomi har just upptäckt hur rolig den är) och han blir sååå glad när vi kör honom ett varv med den. 

Ruben är helt otrolig på att äta! Vi kan inte förstå att det får plats med så mycket mat i en sån liten människa. Han har en fantastisk aptit och blir väldigt hetsig när det är matningsdags, tjoar och skriker om skeden inte kommer i munnen fort nog! Ruben har också lärt sig känna igen sitt grötpaket och skålen vi matar honom från, då blir han väldigt i gasen när han förstår att det är frukost på gång!

Michael hade handlat bananer i fredags, och vanligtvis är ju de ekologiska ganska små. Men inte de här som han kom hem med, de var extremt långa, säkert som 3 "normalstora" ekobananer. Det hindrade dock inte Ruben från att äta en hel banan till mellis TVÅ gånger idag. Ja, som ni förstår är Ruben inte direkt magerlagd, nä rund och go och jättetung. Ständig vardagsträning:)

Fredagsmyset med stort F!

Tänkte berätta om vår fina fredag vi hade nu häromdagen. Jag och barnen startade dagen med att åka och hälsa på en dagiskompis till Noomi i Norrmjöle. Felix är också 15-timmarsbarn på förskolan och är hemma med mamma och bebissyster. Vi var ute först och åkte skrana och sen åt vi lunch och fikade inne. Vi hade jättetrevligt och timmarna bara flög iväg, plötsligt fick vi bråttom hem för att ta emot våra fredagsgäster; familjen Forslund! De skämde bort oss och lagade världens godaste middag till oss, inbakade småpizzor med tacosmak och goda tillbehör.

Ruben satt bänkad i god tid och väntade på att få hugga in, vår matglade lilla gosse.

Efter middagen åkte vi tjejer till Stöcke där det var skridskodisco på isplanen utanför skolan. Noomi invigde sina nya fina skridskor med tillhörande glittriga skridskoskydd. Det var discolampor på isen, musik och en massa barn och vuxna som åkte skridskor och hade roligt. Noomi träffade några förskolevänner som hon minglade lite med. I nästan en timme åkte hon tappert, ramlade och kravlade sig upp hur många gånger som helst. Satt och vilade vid kanten en stund, men sen ville hon åka hem till kusin Hilding.

De här två alltså! De har så roligt! Ruben är fortfarande på efterkälken, men om några månader hänger han nog på han med.

Till slut somnade alla tre barnen i varsitt sovrum på övervåningen. Hurra! Vi storisar, dukade upp fredagsmys deluxe, extra allt liksom. Inklusive en banoffepie. Till detta serverades två karaffer Sangria och vi tittade på Sällskapsresan, den första när de åker till Gran Canaria. Och det var precis var Forslunds skulle göra dagen efter, så bättre uppladdning gick väl inte att få!

Lördag blev sovmorgon för mig och Michael. Ruben, som kan sova halva förmiddagarna ibland, sov till halv tio, och Noomi som hade gått upp en timme tidigare hade passat på att bada med sin lillkusin.

En promenad och en stunds skranåkning i ishård pulkabacke hann vi med innan vi gjorde taberas på banoffien och skjutsade till flygplatsen. Bara liiiite sotis... hade inte varit helt fel med en vecka på finhotell i sommarvärme.

Sparkbiten!

Det är helt fantastiskt sparkföre i Strömbäck, det går som hejsan, för att citera Noomi. Hon som njuter av vintern för fullt just nu. Vi åker skidor, är i pulkabacken, häromdagen testade vi skridskor och sen är det såklart sparken också. Humlis kör min gamla röda spark med pingla. Den lilla klockan som för övrigt hängt med i tre generationer, den satt nämligen på mormors barnspark när hon var liten.

Den här vintern har Noomi börjat sparka sig fram själv, tidigare drog jag henne oftast i snöret. Idag var vi ute en bra stund och åkte, fram och tillbaka på lilla vägen utanför oss, Lillebror låg och sov i vagnen utanför huset, så vi kunde inte ge oss iväg för långt.

Vi hade tagit ut docksparklådan och satt fast på Noomis spark, dockan Erik, som var trött och behövde sova, låg skönt nedbäddad.

Det är fortfarande lite klurigt att hålla sparken i rak kurs för Noomi, som har ett ganska hett temperament, och hon blev rätt ursinnig några gånger. Då var det skönt att vila lite och få åka sittandes på sparken istället. Vi gjorde ett sparktåg, det är roligt!

Igår när mormor och morfar var här, fick Noomi en tidig födelsedagspresent, en egen skrana! Ni vet en sån där åkmadrass. Fast här i Västerbotten kallas det för skrana, eller skrane som Noomi säger. En röd, fin skrana är nu i hennes ägo med en svart hjälm till (de åker ju rätt fort nedför backen om man säger så...). Idag drog jag henne på skranan upp till gympahallen här i byn när vi skulle på Volleybompa. På väg hem var det mörkt och fantastiskt stjärnklart, då låg Humlan på rygg på sin skrana och sjöng Blinka lilla stjärna och njöt av den vackra stjärnhimlen. 

Kan det bli vackrare än så här?

Åh, vilken himla fin helg det har varit! Solen har lyst över oss i flera dagar nu och hela Strömbäck ligger inbäddat i snö. Vi tycker förstås alltid att vi bor i världens mysigaste lilla by, men just nu är det verkligen vackrare än någonsin ute! Michael tog några fina bilder igår när han var ute och promenerade med Ruben;

Igår var Noomi och jag ute i över en timme och åkte skidor. Vi gjorde ett spår på den lilla fotbollsplanen mitt emot vårt hus. Noomi tyckte att det blev väldigt fint och sa belåtet att "andra barn kan ju också få komma och prova!".

Efter 4 varv i skidspåret och lite stakningsträning med stavar på lilla vägen utanför vårt hus, hade vi gjort oss förtjänta av några rutor Marabou. Himmel vad gott det smakar utomhus!

Och när vi stod där på skidorna rullade plötsligt mormor och morfar in på gården.
De kom på ett litet pit-stop för lunch hos oss innan de skulle ta flyget till Gran Canaria.
Vi åt också årets första (men definitivt inte sista) semlor!! Hurra på den!

När jag hade skjutsat dem till flygplatsen skyndade jag mig hem och tog på mig skidkläderna igen och åkte ut på en egen skidtur. Vi har skidspår här i byn, så det är bara att spänna på sig skidorna utanför dörren och glida iväg. Tror att det var första gången på 3 år som jag åkte, och det var så fantastiskt härligt! Hade det inte blivit mörkt hade jag nog varit ute fortfarande:)

Hoppas ni haft en bra helg också!

Snö snö och ännu mera snö!

Som det har snöat de senaste dagarna, jisses alltså!
Igår var det dessutom storm, en sån dag man inte vill sticka ut näsan genom dörren ens en gång. Än mindre sätta sig i en bil och vara ute på oplogade vägar med dålig sikt. Nu blev det inte aktuellt att ens fundera över att åka till förskolan, vi har nämligen haft lite sjukstuga här i veckan. Blandad kompott av åkommor, förkylningar, magsjuka och allmän vissenhetskänsla. En lämplig dag att vara konvalescenta på och få mysa inne hela dagen med gott samvete och betrakta stormen.

Jag gick ut och skottade på kvällen när Michael hade kommit hem från jobbet och vädret hade lugnat sig. Gudars, det var helt galet tungt. Vilket träningspass. Men väldigt roligt också, det blir så prydligt och fint på uppfarten.

Idag vaknade vi friska och pigga till ännu mera snö. Hur mycket som helst! Min prydliga skottning syntes inga spår av längre...
Noomi och jag fick ta ett pass med snöbjörnarna på förmiddagen när Ruben sov, Humlis med sin lilla och jag med den stora. "Jag är lillskofflarn", som Noomi sa.
Snön var om möjligt ännu mera kompakt idag, dessutom ville Noomi gärna lägga sig på min snöbjörn och åka...pust!

Ruben fick en bebispulka i julklapp och idag har vi provat den för första gången. Noomi drog Lillebror hela vägen till postlådorna och sen tillbaka.

Det var så vackert ute idag, och den där tystnaden som blir när allt täcks av snö...

Ruben såg ut att uppskatta åkturen, han tittade sig fascinerat omkring. Det är första gången han kommer vintern och snön så nära inpå. Vi är ju oftast ute när han ligger nedbäddad i vagnen och sover.

Efter promenaden fick pulkan med Ruben i agera spårkälke och vi drog upp ett skidspår till Noomi runt huset. Hon provade genast att åka ett varv och hon är så stolt och glad över att hon blivit så duktig på att åka skidor. Bara på ett par gånger har hon blivit mycket stabilare och åker själv mestadels, men självklart med regelbundna vurpor såklart:)

Som mjuk, fluffig bomull ligger snön på våra buskar, mysigt!

9 månader idag Hurra!

Idag är det exakt 9 månader Ruben föddes! Hurra för vår ljuvliga lille pojke!

Det händer MYCKET på utvecklingsfronten just nu.

Att krypa lärde sig Ruben för en vecka sen när vi var i Kramfors, då tog han de första, försiktiga krypen framåt. Nu går det snabbt kan jag intyga. Vips har han tagit sig iväg en bra bit, vi har redan noterat några av Rubens favoritgrejer att krypa till;

- Odi, vår dammsugarrobot
- toaborsten...(blä!)
- den vanliga dammsugaren, Ruben sätter själv på den numera.

En annan ny grej är att Ruben lärt sig vinka OCH säga hej samtidigt. Så otroligt gulligt, man dör sötdöden flera gånger om.

Mamma kan han säga nu sen några veckor tillbaka, och nu de senaste dagarna säger han något som är väldigt likt "titta".

Ruben ställde sig upp mot läragåvagnen häromdagen också. Slut på lugnet med andra ord! Vi har sanerat nedervåningen på små leksaker och annat olämpligt för en bebis som stoppar allt i munnen och nu måste vi bara få till det här med grind i trappan också. Hög prio på den!
Helt plötsligt har han blivit rörlig på alla möjliga sätt, kan sätta sig upp i sängen till exempel. Så nu har vi kånkat ned den stora spjälsängen från vinden och bäddat för prins Rubinoj.

Lagom till niomånadersdagen har Ruben fått överta storasysters fina, blå bilstol. Nu ska lillebror åka i framsätet och Noomi , som fått en alldeles ny och fin bakåtvänd stol, ska husera där bak. Ska bli spännande att göra premiärturen till helgen och se hur barnen trivs i sina nya stolar. Till Noomi köpte vi en Minikid från Axkid, den är väldigt rymlig, och förhoppningsvis kan vi ha henne bakåtvänd ett bra tag till. Besafen, som Ruben övertagit, har fördelen att den går att ändra lutningen på under färd, perfekt för bebisar som ofta sover i bilen.

Så här fint sitter Ruben i sin "nya" bilstol, nytvättad klädsel och alla Noomis gamla elefantkex är uppdammsugna.

Gudföräldrar på besök!

Vi har lagt en fin och mysig helg bakom oss. En helg med ett efterlängtat besök av Noomis gudföräldrar och deras flickor. Tyvärr har späckade helger och 3 jourscheman att ta hänsyn till, satt käppar i hjulet tidigare, men nu fick vi äntligen till det.

Tack vare att det var trettondagen på fredagen så blev det dessutom en extra lång och bra helg!

På lördagen gjorde vi en utflykt i det vackra vädret och havet bjöd på häftiga naturfenomen. En massa krossad is hade spolats upp som en liten mur nere vid vattenbrynet och ute på vattnet gick det stora dyningar under istäcket, det hade vi aldrig sett här tidigare. Som en enorm slush ungefär...

Obligatorisk korvgrillning såklart!

Noomi och hennes två fina gudsystrar som hon har fått umgås med hela helgen. Hon har blivit så ompysslad, blivit läst för och haft två stora tjejer som ställt upp och lekt prinsessor för att göra Noomi glad.

Dagarna tillsammans har också bjudit på trevliga och goda middagar, bastubad, promenader och afternoon tea i Lillhuset. En toppenhelg i goda vänners lag helt enkelt!

Den ene kryper och den andra åker skidor!

Nu har det börjat lossna med Rubens krypning! Igår var första gången han kröp ordentligt, det blev nog en 4-5 "kryp". Tidigare har han tagit sig iväg, ibland lite framåt, men oftast bakåt - otroligt frustrerande tycker Ruben. Han har en förmåga att fastna under möbler när han trycket sig bakåt nämligen, härom veckan fick jag dra fram honom under badrumskommoden...

Men nu kan vi konstatera att han kryper på riktigt (puh, slut på lugnet)! Klassisk stil ser det ut som. 

Det har dimpt ner en himla massa snö här i Kramfors (och förhoppningsvis även i Strömbäck). Noomi och jag var ute igår och "skofflade" som hon säger.

Det är roligt att återuppleva gamla barndomsminnen när vi är hos mamma och pappa. Noomi har haft mitt gamla dockskåp framme nu i veckan och vi har även spelat ett av mina gamla favoritspel, De fyra årstiderna. Det är ett slags fiaspel, och Noomi hanterade det riktigt bra. Fast mitt i ena spelomgången tyckte hon att vi skulle byta färg (spelpjäser) med varandra. 

Nu är det kallt som sjutton här, men soligt och fint. - 22 grader visade termometern idag, men Ruben sussade gott i vagnen trots kylan. Rejält påpälsad såklart och även vagnen fick sig lite tilläggsisolering. 

Noomi fick skidor i julklapp av mormor och morfar. Tyvärr har det varit dåligt med snö sen jul, men nu äntligen har den kommit. Humlan har verkligen sett fram emot att få prova de fina gulsvarta pjäxorna och de matchande Fischerskidorna. Igår upptäckte mamma att Noomi hade ställt upp sina pjäxor i bokhyllan, så nog har hon längtat alltid.

Så trots de 22 minusgraderna blev det alltså premiär idag. Tillsammans med morfar tog hon sig två varv runt huset!

Ruben har varit rätt så krasslig i veckan. Före nyårshelgen blev han förkyld och sen har det satt sig på luftvägarna. Noomi har förkylningsastma och det väl inte helt osannolikt att även lillebror har det tyvärr. Så i veckan har vi fått ge inhalationer med luftrörsvidgande, ett himla bestyr och inte alls lätt eller särskilt roligt att tvångspressa masken mot en vilt fäktande stackars Ruben. Men tur att det finns, och nu är han på bättringsvägen. Igår badade han i diskhon och var så glad.

Trevlig helg!