Härlig helg med finbesök från Oslo

Den här helgen har varit en riktig tjejhelg! Michael har knappt varit hemma alls utan varit på både svensexa och dygnsjobb.
Noomi och jag har haft fint sällskap av min kompis Linnéa som kom hela vägen från Oslo.
I fredags åt vi god grillmiddag. Vi testade att göra cokecanchicken för första gången. Det var mycket gott, hemmagjorda strips och chilibea tillsammans med en god sallad passade fint till.

På lördagen var himlen öppen och det regnade ihärdigt. Vi tog båten in till stan och gick till Stadsmuseét där vi tittade på en utställning om barnhemsbarn. Mesta tiden tillbringade vi dock i barnens museum där Noomi fick leka av sig ordentligt. Lunch, fika och några butiker hann vi också med innan vi åkte hemåt.

På aftonen välkomnade vi Alva och gick ned till spaet där vi bastade och badade. Noomi var väldigt nöjd och knatade runt med sin lilla vattenkanna. Rena och väldoftande kunde vi sen njuta av hemgjorda laxburgare och ett glas riesling. Noomi hade dock ätit middag tidigare och somnade gott strax efter sju.

Idag har vädret varit bättre och vi tog en promenad till roliga lekparken i Eriksberg. Humlan hade förstklassigt leksällskap av Linnéa. Efter en stunds lek åkte vi in till stan där vi hälsade på Alva. Hon har precis flyttat ihop med sin Adam och vi var nyfikna på att se hur de bodde.

Nu har vi vinkat av Linnéa efter en trevlig tjejhelg. Ny vecka väntar och då får vi bland annat besök av min kusin Elin.

"Tanden är stängd"

Idag har jag och Noomi varit på besök på Folktandvården, det var dags för tvåårskontroll. Vi har försökt prata med henne om det de senaste dagarna och berättat att tandläkaren vill titta på tänderna och kanske räkna dem.
Noomi var inte alls lika peppad som när hon skulle till doktorn, och det här med tandborstningen går ju inte direkt smidigt.
Nej, redan tidigt imorse när vi tog på oss skorna sa Humlan: "tanden är stängd ".
Det sa hon även under besöket hos tandsköterskan när hon frågade om hon fick titta på Noomis tänder.
Det blev en snabb skymt av 16 små tänder när jag lirkade upp läpparna.

Vi fick råd och tips om en extra tandborstning per dag och även att undvika småätning. Så det ska vi jobba på nu! Nu har Humlis sett lokalerna och vet vad det handlar om till nästa besök om ett år, treårskontrollen. Då hoppas vi att "tanden är öppen" istället.

Noomi i sin fina sidenrock från Vietnam, en present från morbror Björn och moster Vide, hon känner sig väldigt stilig i den!

Duschdags för Humlan

Noomi har väldigt torr och eksembenägen hud, dåliga gener från mig där. Därför badar och duschar vi henne så sällan som möjligt, för vatten  är ju ironiskt nog uttorkande för huden.
Igår kväll var det dock hög tid för tvagning och vi preppade med lilla baljan, mugg och kanna att hälla med. En hel del vrål och protester under hårtvätten såklart, men så snart den pärsen var över njöt Noomi i fulla drag och hade så roligt. Hon roade sig själv och lekte med vattnet, hällde mellan kärlen, satte sig själv i baljan och grejade med en frottétvättlapp. Ja, hon var såklart inte lämnad ensam där i badrummet, utan jag höll henne sällskap.

Michael var ute och powerwalkade och sen hade vi skiftbyte. Jag kom mig äntligen ut på en springtur, och trots rätt kass kondis i nuläget, var det en superfin kväll. Jag joggade längs vattnet bort mot Eriksberg, doftade på syrener på Färjenäsberget och njöt av ett rhododendronhav på Lindholmen.

I väntan på en Vit rudbeckia

Michael hade med sig en liten fröpåse hem från sin Sverigeturné. Han fick den i en välkomstpåse på Iaido-SM, som reklam för Sölvesborg.
Igår fick Noomi plantera fröna. Vi har läst Lilla Anna och de magiska fröna, så Humlis förstod direkt vad det handlade om.

Noomi hjälpte till att hälla i jord, platta till...göra små hål och stoppa ned fröna, strö över lite mer jord, montera plastfolie och ställa krukan i vårt soligaste fönster.
Nu är det bara att vänta. Att vänta kan vara rätt kämpigt när man är två år har vi märkt, så nu har Noomi en riktig utmaning framför sig.
Humlis stod en stund redan igår och tittade och väntade. Inget hann hända, men om några dagar ser vi förhoppningsvis några små skott.

Vit rudbeckia ska det bli.

Välkommen hem pappa!

I lördags förmiddag kom äntligen Michael hem. Efter 7 dygn i Sölvesborg och Härjedalen var han mer än efterlängtad.
Noomi kom med förslaget att vi skulle köpa en tårta, så självklart gjorde vi det.
Dock ville hon ju såklart äta direkt när vi kom hem med den från affären, så det blev några kämpiga timmars väntan där på slutet.
Humlis stod och spanade på balkongen när Michael kom.
Den glädjen när hon såg honom komma genom parken! "Hej pappa, vi ska äta tårta", ropade hon.

Sen åt vi både tårta och lunch ute i solen på balkongen. Göteborgsvarvet pågick utanför och vi satt på första parkett. Det är mycket levande musik längs varvet, och en orkester var precis utanför vårt hus. Härligt tyckte Noomi som passade på att dansa lite på balkongen också.

Grattis Pippi 70 år!

Imorgon kommer äntligen pappa Michael hem, som vi längtar! Och vad otroligt svårt det är att försöka förklara för en tvååring hur långt en vecka är...
Men idag har jag och Humlan faktiskt haft en riktigt mysig eftermiddag /afton. Som upprättelse från katastrofkvällen häromdagen.
Det började lite småsvajigt vid hämtningen då Noomi fick ett tröttutbrott modell större. Men utrustad med en macka i handen följde hon tillslut med ut till bilen. Hem och lämna grejer och hämta vagnen för sen var det dags för UTEMIDDAG! Japp, tog en välbehövlig genväg såhär på fredagen, Noomi och jag gick glada i hågen till Burger King och smaskade i oss hamburgare. Till efterrätt önskades det vindruvor, så det köpte vi på vägen hem. Sen fick Humlis välja vad vi skulle göra och då ville hon sjunga ur sin spelande Krakel spektakel-bok. Hon har blivit så duktig på texterna och går ofta och sjunger om Selma Selleri, Krakel och herr Gurka.
En mysig kväll verkligen! Klockan 19 somnade min lilla skatt för kvällen.

Noomi fick förresten post idag. Mormor hade skickat ett så fint pippikort och Pippi fyller faktiskt 70 år idag. Noomi uppmärksammade detta med att ta på sig sin Pippipyjamas och läsa Pippiboken som vi hittade på en gatuloppis för ett tag sen.

Trevlig helg!

En ganska jobbig dag i ärlighetens namn...

"Denna dagen, ett liv."

Noomi vaknade 05.30 (dags för mörkläggningsgardiner kanske?) och ville ha gröt. Tröttstatus hos mig: mycket hög.

Sen har motgångarna avlöst varandra. Fick akut åka iväg och laga punka på bilen efter att ha lämnat Noomi hos dagmamman. Lyckades hitta till Hisings backa och även köra upp på de där grejerna som håller hjulen på första försöket.
Dagen på vårdcentralen har gått i ett och varit intensiv. Lyssna, hjälpa, trösta, lindra.

Med ett lätt tryck över pannan ilade jag sen iväg för att hämta Humlis. Jossan hade ringt tidigare och berättat att Noomi varit lite hängig idag (tro jag det efter den tidiga morgonen!) och även klagat på ont i magen. Jag tror att den lilla magen tycker att det är lite jobbigt att börja äta igen efter magsjukan.
En trött Humla som sagt, och när vi väl kom innanför dörren bröt skrik- och vrålpartyt lös. Det går inte att beskriva ljudvolymen som hennes mycket kraftiga stämma kan uppbringa!
Någon middag fick jag inte i henne, men under en lugn stund sjöng vi lite ur Krakel spektakel-boken. Sen fortsatte eländet som slutade med att jag fick försöka tvångsborsta tänderna, smörja eksem och ta på pyjamas på en hal, illvrålandes ål.

Klockan 18.02 sov Noomi gott. Dags för mig att samla kraft inför morgondagen. Föräldramöte väntar.

Två harmoniska bilder som inte riktigt speglar dagen....

En konvalescent kunglighet

  Igår var Noomi riktigt riktigt tagen. Fram till lunch fick hon inte ens behålla vätska och då är man inte pigg. Hon sov i princip hela dagen i soffan för att kortare stunder vara vaken och se på Lilla spöket Laban.

När Michel kom hem från jobbet köpte han med vätskeersättning för barn. Det gjorde susen för Humlis som blev mycket piggare under kvällen.

Som ni ser på bilden blev det skräpmat för oss till middag. Noomi nöjde sig med en kungakrona och sin medicin.

 

 

En kalaskul torsdag!

 En något sen uppdatering från vår lediga torsdag kommer här. Dagen avslutades nämligen med att Noomi insjuknade i magsjuka, heltidsjobb i över ett dygn med allt vad det innebär. Tack och lov, utan att ropa hej ännu, har både jag och Michael klarat oss.

Hur som helst, hur lyxigt är det inte med en ledig vardag bara sådär?!

Michael fick lyxa till det lite extra med en sovmorgon, jag och Humlan däremot kände oss piggare och var uppe redan strax efter kl 6. Fördelen med att kliva upp så tidigt en ledig dag (måste ju vara lite positiv och inte bittra ner mig i alla uteblivna sovmorgnar...) är att det blir så mycket gjort! Redan vid 10 var lägenheten veckostädad, Michael hade oljat in trallen på balkongen och en bröddeg var startad. Check!

 

Vi tog båten åt andra hållet för en gångs skull. Inte mot stan alltså, utan till Klippan. Där kan man nämligen också gå strandpromenad ut till Röde sten. Vi hade visioner om en längre promenad där ute bland klipporna, men sen ett tag tillbaka är Noomi ytterst ovillig till att åka vagn. Hon vill gå!

Och visst får hon göra det. Dock blir det ju inga långpromenader än så länge...

 

 

En familjeselfie på båten!

Istället för långpromenad blev det dock en lunch på en solig uteservering, inte tokigt det heller!

 

 

Sen  var det bara hem och byta om för nu vankades det tvåårskalas för Noomis kompis Svante. De bodde i samma område som oss tidigare, men bor numera i Björkekärr, på andra sidan stan. Det var ett utekalas i den fina parken utanför deras hus.

En stor god bärtårta, bullar och chokladsnittar stod uppdukade, mycket mumsigt!

 

 

Här har vi födelsedagsbarnet i egen hög person, i sin favorithatt. Svantes pappa Andreas och Noomi fick också vara med i bild.  

 

Det var ändå väldigt varmt och skönt där i parken, men Humlis känner sig cool i sin hundmössa tror jag!

 

'

Här är Svantes morfar. Noomi var väldigt förtjust i honom, så som hon är i sin egen Noffaj. 

 

 

En härlig dag som ni ser! En mindre trevlig kväll tyvärr,  som tur var han vi hem från kalaset innan kräkningarna började. Men men, sånt är livet. Och som för att citera Morran (från Morran och Tobias i SVT); "Ja ja, det är en dag imorrn också" 

Långa meningar och en gammal bild

Noomis tal alltså. Hon är helt otrolig! Det är ju helt galet egentligen hur bra hon kan uttrycka sig. Vi är såklart vana vid att Humlan pratar mycket och bra, det har hon gjort länge nu, men ibland slår det en vilka fantastiska meningar hon kan sätta ihop!

På Ica häromdagen, Noomi och Michael gick förbi en mamma som satt och matade sin bebis från en barnmatsburk.
- "titta pappa, en bebis som äter mellanmål!"

Imorse, jag står i badrummet i min yukata från Yasuragi.
- "Vilken fin morgonrock du har mamma!"

Kanske har det bidragit till Noomis språkutveckling att vi läst mycket med henne redan från 4-5 månaders ålder då jag läste 'ABC sa lilla t'. 
Humlis har ju sen älskat att bli läst för, och vi läser fortfarande flera böcker per dag. Innan vi börjar läggningen är det ett tex ett bra sätt att varva ned med att sitta i soffan och läsa tillsammans. Ibland vill Noomi läsa för mig, det är spännande!

Boken Mollan och mormor har varit en favorit ända sen i julas och lämpligt nog har de precis börjat ett tema hos dagmamman utifrån just den boken. Noomi hade tydligen kunnat hela boken på förhand fick vi veta!

Avslutningsvis en bild som är ungefär ett år gammal. Notera hur somrigt klädd Humlis var. Det är inte riktigt så nu, maken till svinkall vår alltså...

Vardagslyx en regnig tisdag utan stövlar

  Åååå....idag var det lite synd om Humlis. Fast jag vet inte hur  mycket hon led egentligen. 

Eftersom vi hade fullt sjå med att ta på joggingskorna imorse, så glömde jag att packa med stövlarna till dagmamman. Självklart började det sen ösregna på förmiddagen och har sen gjort så precis hela dagen. Suck.

Noomi var blöt långt upp på benen när Michael hämtade henne, ja för de var ute och lekte då. De är ute otroligt mycket, oavsett väder och det är verkligen toppen. Jag som hade önskat en så här ur-och-skur-förskola till Noomi, nu är det ju precis det vi har!

 

Väl hemma sen fick de blöta kläderna åka av och små fossingarna fick torka. Vi åt en enkel men himla god middag (kan tipsa om jordnötssmör i såsen till kycklingen) och avslutade med färska jordgubbar och en sån där perfekt mogen mango. Humlan smaskade glatt i sig två portioner dessert. Sen busade vi med bollen och jag jagade henne genom vår långa korridor så hon kiknade av skratt. 

Noomi gick runt i sin svampmössa en stund också, den är ju så söt så man går åt!!

 

 

Pappa och Noomi hade spelat Alfapet när jag var och tränade:)

 

En lördag i vårt hus

  Åh, igår hade vi en sån himla mysig dag. Från början till slut, uteslutande i vårt i eget hus! Det var rätt ruggigt väder ute nämligen, en perfekt dag att utnyttja faciliteterna vi är så bortskämda med.

Dagen började med en väldigt liten frukost, därefter gav sig Michael ut på en powerwalk och jag och Noomi till lekparken en stund - allt för att bli så hungriga som möjligt till klockan 11 då vi hade bokat bord för brunch. Hagabadet har sen en tid tillbaka både restaurang, spa och yogastudio i bottenplan på vårt hus, och vi har tillgång till allt. Ja, maten i restaurangen får vi naturligtvis betala för, men det andra får vi utnyttja hur mycket vi vill.

  

Brunchen var helt sagolik. Fräsch och fin, mycket grönt och fisk. Närproducerat, ekologiskt och vackert upplagt.

 

 

Den här fina Humlisen var hur duktig som helst. Servitören undrade om de skulle steka köttbullar till henne, men nej, det behövdes inte. Noomi är ju en riktig finsmakare och njöt i fulla drag av omelett med tomatröra, laxpaté, flankstek och mycket annat. Vi satt där i över en och en halv timme, och Noomi skötte sig exemplariskt. Åt en rejäl portion för att sedan lägga sig ned och vila lite på soffan där vi satt. Sen ville hon dansa och gjorde helt sonika det på golvet nedanför bordet.

 

 

Michael och jag drack varsitt glas champagne, Bollinger tror jag bestämt att det var. Det känns som att lördag lunch är vår nya fredag kväll - pigga och utvilade att kunna njuta av något gott.

 

 

 

 

Efterrättsbordet gick inte av för hackor. Underbar rabarberpaj, olika ostar, chokladmousse på sked (vilket blev Noomis favorit), äppelkompott, fattiga riddare och mycket mer.  Som den dessertmänniska jag är var detta efterrättshimlen!

 

 

Mätta och belåtna tog vi sen hissen upp till lägenheten för att vila oss en stund innan det var dags för nästa aktivitet - tvåårskalas!

Vår granne Matteo, Noomis kompis, fyllde år och hade ett litet mysigt kalas för några av oss i huset.  Vi åt en god och snygg fotbollstårta och barnen fick fiska upp varsin godispåse ur den fina fiskedammen. Humlan hade aldrig ätit godis innan igår, något vi var ganska nöjda med, men vi hann liksom inte hejda henne förrän hon lyckligt gnagde på en godisfisk. Jaja, så särskilt många bitar blev det inte i slutändan och vi fick borsta tänderna noga sen.

 

Efter kalaset gick vi hem och åt en mycket lätt omelett till middag, hungern var liksom inte påtaglig av någon anledning. Strax för 18 gick vi sen ned till spaet och hade en härlig stund. Det var bara vi tre där och vi njöt av värmen i bubbelpool och bastu och medan Michael och Noomi badade fick jag unna mig något så lyxigt som att ostörd ligga i en av de härliga vilsängarna och bara inte göra något alls. Mammalyx verkligen!

 

 

En lördag med guldkant helt klart! Och faktiskt väldigt harmonisk från början till slut dessutom..

En gungstund på aftonen

Idag hämtade jag Noomi lite tidigare hos dagmamman och middagen hade jag lagat redan i går kväll. Extra mycket tid att bara hinna umgås lite extra, med andra ord. Det var bara Humlis och jag hemma, onsdagar är nämligen Michaels träningsdag.

Efter vi hade ätit gick vi ut, och äntligen har den isiga vinden blivit ljummen och det grönskar som bara den ute nu.
Vi gick till en av granngårdarna längre bort i hamnen och lekte. Noomi kan gunga själv nu på en vanlig gunga, hon är jätteduktig på att hålla i sig! Men mysigast var det när vi gungade tillsammans, Humlan i mitt knä. Då kunde vi gunga jättehögt!
Vi hade en mysig stund ute, det kändes roligt att hinna göra något innan läggningen. Tyvärr fick Noomi ett utbrott när vi skulle gå hem, hon ville nämligen stanna kvar och gunga mer. I sin ilska lyckades hon slå till mig i ansiktet så jag började blöda näsblod. Ja, det är inte konstant idylliskt här inte. Men det är svårt att styra sina känslor när man är en ssupertrött Humlis...

Fåret heter Bäbää

Noomi har fram tills nu inte haft egennamn på sina dockor och gosedjur. Men, när vi var i Kramfors i helgen var det plötsligt en Teletubbinalle hon lekte mycket med, som hette Godis enligt Humlan. Så himla roligt namn! Jag hade en docka när jag var liten som också hette Godis, den luktade nämligen godis har jag för mig...

Idag frågade jag Noomi vad hennes gungfår heter? Tydligen heter fåret Bäbää. Först sa hon Bä bä vita lamm, men sen ändrade hon sig till bara Bäbää.